Martina Lundin och Lovisa Persson Hansson har gjort sitt examensarbete i samarbete med oss på Avalon. Martina och Lovisa har studerat Maskinteknik med Teknisk Design på LTH. De båda har en passion för produktutveckling och drivs av att skapa bra användarupplevelser och produkter för alla.
Under våren har de arbetat med att undersöka möjligheterna att ta fram ett digitalt verktyg för att vägleda produktutvecklare i att säkerställa ergonomi i nya produkter. Genom att undersöka hur produktutvecklare arbetar med ergonomi idag har ett stort behov för ett sådant verktyg identifierats. Examensarbetet har resulterat i en prototyp på ett verktyg som hjälper produktutvecklare att objektivt bedöma produktens ergonomi, nämligen HOPA – Human Oriented Product Assessment. Förhoppningsvis kan detta leda till mer hälsosamma produkter i framtiden!
Hej Martina & Lovisa! Varför upplever ni att det är viktigt att tänka på ergonomi i produktutveckling?
Innovation och produktutveckling förbättrar konstant livskvaliteten för många människor. Men vi ser att det tyvärr är många produkter idag som når tillverkning eller till och med marknaden som inte alltid är så ergonomiska som det hade kunnat önskas. Först i slutet av maj i år testades den första krockdockan som var utformad för att representera kvinnor vid test av bilsäkerhet. Att kvinnor dessutom har högre risk att få allvarliga skador i bilkrascher talar om att vi verkligen måste se till att ergonomi är inkluderande och tas i åtanke för alla användare. Vidare rapporteras det varje år många arbetsskador på grund av belastning. Detta är något som kan förebyggas genom att skapa mer ergonomiska och inkluderande produkter.
Hur upplever ni att det arbetas med ergonomi idag?
Utifrån den information vi samlat på oss genom intervjuer, enkäter, fokusgrupper och fältstudier kan vi se att ergonomi inte alltid har en helt självklar del i produktutvecklingsprocessen, samt att det varierar stort. Ofta inkluderas inte ergonomi i kravspecifikationen, vilket är det som i stor utsträckning dikterar vilka områden som tid och resurser ska läggas på. I många fall är det upp till respektive konstruktör eller designer att göra produkten så ergonomisk som den vill, vilket ofta begränsas av andra krav som kräver tid och pengar. Vidare handlar det mycket om erfarenhet, och många med stor erfarenhet inom ergonomi kan använda sin intuition för att designa ergonomiskt. För andra kan det vara väldigt svårt och tidskrävande att hitta resurser och rekommendationer för att designa ergonomiskt. I vår enkät uppgav produktutvecklare att de har ett stort behov att ha konkreta riktlinjer och rekommendationer för att designa ergonomiskt för alla.
Vi har även sett problem inom tillverkning med manuell montering. Även om produkten erbjuder goda ergonomiska förhållanden för slutanvändaren, kan monteringen av produkten vara mycket krävande för montören. Det är bevisat att en mer ergonomisk montering leder till kvalitet, effektivitet och kostnadsreducering i tillverkning. För att en produkt ska vara ergonomisk bör det inte endast vara ergonomiskt för konsumenter, utan även för montören vid tillverkning, samt vid demontering.
Går det att sätta ergonomiska gränsvärden i design för att det ska passa alla människor?
Vi har upptäckt att det finns sådana värden samt rekommendationer för att designa mer ergonomiskt. I människans kropp finns det stora variationer både i storlek, förmåga och kapacitet. Det viktiga är att studera forskning och data för att se till att designen ska passa så många som möjligt. Som designer finns det mycket man kan göra i ett tidigt stadie av produktutvecklingen för att minska skador och öka komfort, det gäller bara att ha rätt riktlinjer.
Samtidigt som vi har hittat vissa designrekommendationer och riktlinjer för att undvika skadlig belastning har vi även upptäckt bristen av dem. Mycket av materialet som används i examensarbetet är från 60-talet till 90-talet. I början av 2000-talet märks en markant ändring av prioritet på att fortsätta ta fram forskning av sådana riktlinjer. Vi ser ett stort behov av att fortsätta ta fram riktlinjer kring ergonomi för designers för att kunna skapa hälsosamma produkter i framtiden.
Kan ni berätta lite om projektets resultat, HOPA?
Vårt examensarbete har resulterat i HOPA – Human Oriented Product Assessment. Idag är HOPA en prototyp på ett digitalt verktyg som utvärderar ergonomin hos handhållna produkter. Produktutvecklare skriver in parametrar kring produkten de utvecklar, såsom dimensioner, grepp, krafter och repetition, med mera. Sedan erhålls ett resultat kring hur ergonomisk produkten är. Härnäst kan produktutvecklarna även få individuellt anpassade designrekommendationer på hur de bör justera sin design för att den ska bli mer ergonomisk. Vi ser att HOPA är ett bra komplement i produktutveckling som ger en objektiv bedömning som kan ge stöd i beslutstaganden.
Hur ser ni på ergonomi i framtiden?
Vi hoppas att ergonomi ska ha en självklar del i produktutvecklingsprocessen i framtiden. Genom att göra ergonomi mer lättillgänglig och öka förståelsen för vad ergonomi faktiskt är, hoppas vi att investerare, produktutvecklande företag, inköpare och konsumenter ska välja att placera ergonomi som en prioritet. Vi ser HOPA som ett steg i rätt riktning.
Vi har upptäckt ett stort behov hos produktutvecklare och tror att ett sånt här verktyg hade kunnat vara ett komplement i designprocessen. Vi hoppas att HOPA ska bli det naturliga valet för att designa ergonomiskt och bidra till att ergonomi får en självklar plats i produktutveckling.